SKADESTÅND VID FINANSIELL RÅDGIVNING - ANALYS AV MAGNUS DAHLGREN

Bertil Bengtsson har avlämnat departementspromemorian (Ds 2017:13) Skadeståndets bestämmande vid finansiell rådgivning till Finansdepartementet. Promemorian utreder hur skadestånd ska bestämmas vid finansiell rådgivning. Den stora frågan är om skadeståndet ska bestämmas i enlighet med det positiva kontraktsintresset eller det negativa.

Skillnaden mellan det positiva kontraktsintresset och det negativa kontraktintresset är att i det första fallet finns även möjlighet att få skadestånd motsvarande den vinst man skulle gjort om den vårdslösa rådgivningen inte ägt rum, medan man vid tillämpning av det negativa kontraktintresset bara får skadestånd motsvarande vad som krävs för att man ska försättas i den situation man befann sig innan den skadegörande handlingen ägde rum.

Bertil Bengtsson för i sin utredning fram bägge förslagen. Förmodligen därför att det juridiskt sett inte finns något rätt eller fel. Det kan istället anses vara en fråga för politikerna hur starkt konsumentintresset ska göra sig gällande.

Det mest intressanta i utredningen är istället att Bertil Bengtsson föreslår att den praxis som utmejslats i allmänna reklamationsnämnden nu ska bli lagstiftning.

Problemet har att göra med vad som ska anses som en skada inom det finansiella området. Den skadelidande har oftast sålt sina värdepapper för att kunna påvisa en konkret realisationsförlust.

Allmänna reklamationsnämnden har däremot i sina utslag, för det fall aktuellt värdepaper inte är sålt, rekommenderat näringsidkaren att köpa värdepappret för en köpeskilling som motsvarar vad konsumenten köpte värdepappret för i samband med den vårdlösa rådgivningen.

Bertil Bengtson lyfter frågan om detta förfaringssätt ska vara möjligt att hemställa om som alternativ till ett traditionellt skadestånd.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och gälla för finansiell rådgivning som sker efter ikraftträdande datum.